När jag var liten så var mina kusiner precis som mina syskon. Vi umgicks hela tiden, nästan varje dag och vi delar precis samma släkt, eftersom våra mammor är systrar och våra pappor är bröder, och därför träffades vi automatiskt jämt, hemma hos mormor och morfar eller farmor och farfar. Under våran uppväxt tyckte vi att vi var så coola som var dubbelkusiner eftersom det är så nära syskon man kan komma utan att vara syskon. Vi är ju nästan mer släkt än de som är halvsyskon. Jag tycker fortfarande att det är supercoolt. Jag hade ju inte bara ett syskon när jag var liten, jag hade faktiskt tre.