♥

Nu börjar jag verkligen sakna alla som jag mött under sommaren. Satt nyss och tittade igenom massa bilder på FB och tänkte "Fan vad roligt jag har haft, galet roligt, alla underbara människor som jag mött, tack mamma och pappa!".

Emmy, jag har lärt min bror cykelsången=)

Den första veckan kanske inte var superkul men de två sista ska jag bevara i mitt minne. Jag träffade många vänner, de flesta var dock svenska, fast det gör ju inget.

Allt började på flygplatsen där jag träffade och blev vän med både Sofia och Sara, den sistnämnda skulle bo på klub vilket är ett annat alternativ än värdfamilj. Vi blev som sagt vänner och satt bredvid varandra på flyget. Väl framme i England, snarare Brighton, skildes vi åt.

Min värdfamilj var inget att skryta med, de hade en väldigt dålig engelska, de bodde väldigt långt ifrån skolan, rummet jag fick var litet och jag delade det med tre franska tjejer, varav en kunde engelska, både TV och radio var på Arabiska och inte nog med det så bodde även tre andra franskar, en kines och två spanjorer i huset. Låt mig säga att jag längtade hem riktigt mycket och jag tyckte att allt sög. Det var inte alls som jag hade förväntat mig. Jag klagade direkt till mina ledare och efter några dagar så började de fatta hur dåligt det var så de skickade dit några STSarbetare som fick kolla läget och dagen efter fick jag äntligen byta till Klub. Alla andra värdfamiljer var fulla så att bo på Klub (hotel) var den sista utvägen.

Jag hade iallfall tur när jag böt till Klub för jag behövde inte byta klass eller något sådant, och jag ÄLSKAR min klass=) Mina rumskompisar var också super snälla och bra så jag blev jättenöjd. Magdalena och Jasmine heter dem, båda är svenska.

Sophia, Jag, Sara, Jasmine, Lovisa, Nora och Freddy

Idag gäller det liksom, jag trodde jag hade full koll på allt, men så är det inte. Fick för x antal timmar sedan ett mail av en som jobbar på STS om byte av värdfamilj...igen. Så alla papper jag har fyllt i, som man måste ha med sig, samt papperet man sätter på väskan, ni vet, adressen, inget stämmer ju nu. Inget. så jag är tillbaka i ruta 1, helt vilse alltså. Jag är inte ens 100% säker på vart jag ska. Jag trodde jag skulle till Brighton, det sa även min ledare, men i mailet jag fick står det att familjen bor i Worthing, som ligger några kilometer ifrån stället jag egentligen skulle bo på. Jag hoppas att allt löser sig...

Jag vet iallafall namnen på de som jag ska bo hos, samt att jag ska dela rum med två stycken tjejer från Frankrike, gissa vem som troligen kommer bli utmobbad där, jo svensktalande jag.

Jag har tvingat Rasmus till att gästblogga lite imorgon, så att ni vet att jag lever. Jag vet inte riktigt när jag får chans till att sitta vid internet. Ha det bra, vi ses!

Hjälp, jag åker imorgon. Jag är sjukt nervös, jag har packat klart allt nu, så jag är helt redo. Det fattas bara några småsaker, som att välja vilken väska jag ska ha till handbagage till exempel. Jag har inte heller vägt min vanliga resväska än, den får inte väga mer än max 23 kg men jag känner på mig att den väger minst 58 ton, haha. Allt kommer att gå fel.

Huset jag ska bo i ser ut som detta fast vitt.

Jag är faktiskt där snart, fast jag vet inte riktigt vart, eller med vilka för den delen heller. Bara att jag ska bo med en som heter Christina, men det är ju som jag har sagt tidigare allt jag vet.

Nu har jag kommit på att jag har glömt att köpa en viktig sak. Nämligen en Adapter. Jag får köpa det imorgon.

Jag har inte riktigt fattat att jag snart åker ännu, väldigt snart. Jag tror att jag har överskridigt maxgränsen på min resväska, och jag har inte ens packat allt ännu...inte bra gott folk. Jag skulle behöva någon packningsexpert som vet vad den håller på med. för jag plockar med lite allt möjligt. Typ saker som jag vet att jag inte behöver.

Nu ska jag berätta något för er mina vänner, jag skulle nämligen skicka ett mail till min värdfamilj, jag hade nästan skrivit klart det innan jag kom på mig själv med att ha skrivit flera meningar om Ost. Fråga inte varför...

Jag skrev iallafall om det och kämpade i typ en evighet, men sen gick det inte ens att skicka. Jäkla internet. Jäkla dator.

Igår fick jag mitt membershipcard till STS och fick även veta att min ledare för de tre veckorna jag kommer vara där heter Camilla Sundvall...eller Sundell..något sådant iallafall.

Jag börjar faktiskt bli riktigt nervös, jag vet ju ingenting, bara att kvinnan jag ska bo hos heter Christina men that's it. Det är allt jag vet. Scary! I know!